Ikväll var det dags för Profylax kursen och det var en riktig upplevelse. För det första så är den här BM mottagningen jag går på helt kanon. Kom in i ett riktigt stämningsfullt rum med levande ljus och avslappnings musik... Övningarna var kanon och riktigt spännande. Sambon var givetvis med också och han fick massera min svank, andas med mig och göra olika berörningar som kan vara till en fördel sen på förlossningen.
Vi fick prata om känslor och eventuella rädslor. Det var jag och en tjej till som är skräckslagna.... Men jag lärde mig mycket ikväll om hur jag ska andas, att ha kontakt med min sambo och genom att lyssna på honom och vad han hade att säga idag om allting förstod också att han kommer att göra jätte mycket. Jag menar, jag satt med dom andra kvinnorna och männen idag och hörde min sambo säga att han inte tvekar en sekund på mig och att jag kommer att klara detta jätte bra fast jag är rädd. Han är inte rädd för att jag inte klarar det, jag blev så himla rörd. Kände bara att vilken underbar man jag har! Här sitter han.... Alldeles perfekt. Jag kommer att ha honom och min mamma med mig, inget kan ju gå fel. När jag tappar kontrollen finns han och min mamma som redan gjort detta, och får mig att komma tillbaka. När jag bara vill flippa ur så hjälper dom mig...
Är jätte nöjd! :)

Eftersom att det var min barnmorska som höll i detta ikväll fick vi prata ensamma med henne efteråt när alla gått. Kortfattat slutade det i alla fall med att vi redan idag fick lyssna på bebisens hjärta! Herregud så underbart. Imorgon går jag in i vecka 24 och jag har varit väldigt orolig av mig, men vi hörde hjärtat slå så tydligt så det kändes som att höra genom bebisens bröstkorg direkt. 150 slag i minuten, och alldeles perfekt. Mitt i allt hör man kaaabom fyra gånger typ, det var bebisen som sparkade vilt därinne och det kände jag då med, hihi! Barnmorskan skrattade och det blev en mycket rolig stund för oss alla tre.
Det hela slutade i alla fall med att jag bröt ihop och bara grät. Hela grejen med att träna inför förlossningen, höra hjärtat slå och höra samt känna bebisen sparka gav mig typ en uppenbarelse! Att vi verkligen SKA bli föräldrar, att bebisen verkligen mår BRA och ja.. Allt går framåt. Det blev en sån total lycka så jag bara grät! Hihi.
Sambon grät också och vi var/är bara så himla lyckliga.
Den 21 februari kommer vi att få ett extra ultraljud av läkaren på BM mottagningen och det är enbart för min skull. För att jag ska känna trygghet och få se bebisen själv eftersom att jag mått väldigt psykiskt dåligt. Så det är inget tillväxt utan vi ska bara få gå på rosa fluffiga moln och bli toklugna hihi.
Är så tacksam av att ha så tillmötesgående personal på mottagningen! Ultraljud bad jag verkligen inte om själv utan det sa min BM att vi kunde göra också. Även att när jag är sådär tok rädd så ska jag bara komma direkt till dom så kollar dom hjärtat på bebisen, om det så är en gång i veckan. :)
I övrigt kommer jag att gå hos en psykolog och eventuellt också hos några på lasarettet för att hantera förlossnings rädslan. Nöjd som fan över kvällen och totalt slutkörd i huvudet!

Blev lite för avslappnad när vi gjorde övningarna haha, och sen lättnaden när man får höra bebisens hjärta!

Idag är jag i slutet av vecka 23. Imorgon går jag in i ännu en ny graviditets vecka, och jag är så otroligt stolt. Idag är det bara 119 dagar kvar till förlossningen vilket betyder att nedräkningen snart är tvåsiffrigt.
Igår kväll kände jag och min mamma sparkar på våra händer för första gången dessutom! Det var så mäktigt, fast jag tror snarare det var ett lår/rumpa mot min hand för det liksom fyllde upp lite, hehe. Känslan att faktiskt ha nästan-rört vid mitt barn var helt sjuk och det häftigaste med graviditeten!
Jag är otroligt glad och stolt för allting vi får uppleva och det är den mest spännande resa vi går igenom någonsin. Inte trodde jag att vi skulle komma såhär långt, nej absolut inte. Det är ett BARN därinne, inget embryo och inget foster. Ett barn! Det är så sjukt häftigt så det går knappt att beskriva.

Den dagen jag får hålla i detta lilla knyte kommer jag att gråta av ren lycka. Jag kommer aldrig släppa taget om dig när jag väl får ha dig i min famn! Vi har längtat efter dig längre än du egentligen har funnits... Vi har haft en så stor barnlängtan och vi ville inget hellre än att få uppleva det vi nu idag får uppleva! Vi älskar dig redan. Om två veckor ser vi dig i 4D! Förhoppningen är stor att kanske få se i alla fall lite, vem du är lik. ;)
Men jag tvivlar inte en sekund på att du är din pappa upp i dagen!

Ja kläderna hade kommit! Åh vilken lycka när sambon kom hållandes på ett stort paket!
Mina kläder hade anlänt och även bebisens.

Lundmyr jacka i storlek 50 lagom till sommaren. Det blir dock bara när det verkligen behövs, mitt i heta värmen (nej vi ska inte resa bort haha, men man vet ju aldrig) får det bli allt utom jacka.
Röda Converse skor storlek 19 så det dröjer ett tag innan den kan använda dom, men vad gör det. Någon gång blir det ju!
Två jätte fina Ralph Lauren dräkter. Den vite är storlek 3 månader men dom är generellt lite mindre så bebis kan nog få på sig den tidigare än så. Den vit/mörk blå randiga dräkten är storlek 6 månader så den får vi ha tålamod med!

Mina kläder är också jättefina men jag orkade inte ta bilder på dom. Det får bli outfit bilder istället, hehe. På fredag kommer där en i alla fall. Ska ha en jätte fin topp jag beställde med det andra... Sjukt snygg! Vi ska nämligen ut och äta på en fin och mysig restaurang eftersom att det är Alla Hjärtans Dag.
Bord är bokat och hundvakt ordnat! <3

Idag är en sådan dag där jag bara är sjukt trött och har trötthets-huvudvärk som jag så fint kallar det. Har mest degat i soffan och inte alls varit på humör... Ja och så klart tagit hand om vår lille boss och rastat honom. Trots regn och rusk så är det faktiskt ganska skönt att komma ut.
Nu i två dagar har jag och sambon varit ute på kvälls promenader också med Hugo, egentligen både för vovvens skull och min egen! Jag behöver röra på mig mer för att gynna förlossningen senare..
Förhoppningsvis kommer bebisens Ralph Lauren kläder idag och det andra! Åh sambon är inom vår lägenhet idag för att bland annat kolla om dom har kommit, så spännande!

Ikväll ska här ätas kallops så det ligger och göttar sig riktigt ordentligt nu! Mmmm! Jag och bebisen ropar Omnomnom i kör!! :P

Att vara gravid och sedan bli mamma är allting ett stort orosmoln men också ren och skär lycka. Från vecka 20 till nu vecka 23 (22+4 idag) så har jag varit extremt orolig för att något ska hända bebisen. Att kroppen vill föda ut den och att läkarna säger att man inget kan göra.
På fredag går jag in i vecka 24 och är då i den veckan där mitt närmaste stora sjukhus och även en av Sveriges bästa Neontalvård räddar barnen. Då kommer den oron att något ska hända vi inte kan påverka att lägga sig... Men givetvis kommer en annan oro då, för så är det alltid. När barnet är fött kommer jag dessutom att oroa mig för andra saker... Det är kanske bäst att vänja sig vid att bli mamma innebär också att gå och "tugga naglar" 24/7 av oro. Jag jobbar på det varje dag, att tänka positivt! Jag ska fixa detta, så är det bara.

Äntligen var jag inne i en ny graviditets vecka. Vecka 23!
Nu börjar nerverna lugna ner sig en aning. Idag är det exakt en vecka kvar tills bebis skulle kunna överleva utanför mig. Må gud förbjuda att något händer så tidigt! Men jag har fått en rädsla, troligtvis på grund av mina missfall samt min sjukdom (Endometrios), att kroppen ska starta en förlossning av sig själv. Dock har jag inte ens haft sammandragningar ännu så jag bör inte vara rädd. :P Men jag har varit jätte rädd i alla fall och än är det inte helt lugnt i mitt kaotiska huvud!

Från och med idag slipper jag också dom jävlarna på gynakuten! För om där skulle vara nåt på tok hädanefter är det förlossningen man kontaktar och inte gyn. En läkare från gyn jobbar på förlossningen också men han är faktiskt bra, så jag är nöjd. :) Det är "tack vare han" jag är gravid....haha eller det är Markus som gjort jobbet men det var gynläkaren som upptäckte att jag hade ägglossning inom 2 dagar "så åk hem och var inte ifrån varann!". Vi tackade han till och med i vecka 16! :P

Det är också 3 veckor kvar tills vi ska göra 4D ultraljud och se om vi kan se vad det är för en liten krabat som gömmer sig därinne. Vilken längtan!

Idag är det äntligen FREDAG och den började skit bra med -2 kilo på vågen! Jag ska ju gå ner max 8 kilo under graviditeten och nu har jag bara 6 kilo kvar. :) Men ingen brådska med dom, det ska gå sakta men säkert. Hade faktiskt varit häftigt att gå ned i graviditeten istället för upp, haha. Mindre att jobba med efter förlossningen. ;)

Jag körde på en ostpizza till frukost/lunch och är alldeles jätte nöjd! Det är skönt för vissa dagar kan jag äta såhär och andra dagar väljer jag bara lite paprika med keso och kött/sallad till maten. Egentligen klarar jag inte för mycket fett men idag var jag sinnessjukt hungrig! Nu har kroppen i alla fall något att jobba på... Ha! ;)

Igår var jag och sambon iväg på första mötet i föräldrar utbildningen. Mycket roligt och intressant! Vi blev lite ställda och osäkra när vi insåg att han var ensam kille där.... men det var meningen att han fick följa med, haha. Vi har dock märkt i dom flesta fall vad gäller graviditeten så är det ovanligt att mannen närvarar på allting. Jag är i alla fall glad att han var med, för jag vill gärna dela det med någon, sen finns det mycket bra information till pappan också.
I nästa vecka ska vi dit och träna Profylax. Andning vid förlossningen.... Även där ska sambon närvara vilket är bra. Det kan vara viktigt att han vet hur man gör om jag tappar kontrollen någon gång och flippar ur, så han kan få mig tillbaka till rätt spår igen. En enorm trygghet!

En gravidyoga instruktör ska prata om just det i slutet av februari. Jag tänkte att är jag fortfarande intresserad efter det så ska jag hoppa på det. Sambon är inte med då, haha! Men det är på gymmet vi tränat på innan så han kanske kan göra något annat under tiden, han älskar ju träning och det vore ett perfekt tillfälle för han. Men vi får se.... i första hand ska vi se hur det går med att få Hugo att klara av att vara själv hemma. Ingen stress med det, det får ta den tid det tar.

Måste erkänna att jag fuskade igår! Min gravid cravings på glass tog över helt och jag var jätte ledsen i affären igår kväll för att begäret var så starkt. Ett sjukt sug! Det slutade med en Twister isglass, och jag njöt! Men jag har lärt mig min läxa... För att inte hamna i dessa situationer på vardagarna igen så ska vi göra vår hemmagjorda isglass själv och ha i frysen just för sådana här situationer. Jag känner faktiskt inte att jag mår dåligt eller känner mig "värdelös" för att jag föll för det. Herregud jag är gravid, och det är knappast hela världen att äta en isglass en gång. Idag är en ny dag!

Jag vet att många gravida eller ej som börjar med någon speciell kost blir helt urflippade vid misslyckanden, och det blev jag också precis i början för längesen, men sen hejdade jag mig. Vad tusan hjälper det med att må psykiskt dåligt? Droppa det, blicka framåt och se morgondagens möjligheter. Fastna inte i det förflutna för det kan du ändå inte påverka. Du kan inte gå bak i tiden, så det är inte lönt att se sig om. Så tänker jag och allt blir betydligt lättare. :)
I övrigt ska inte livet vara tråkigt. Man ska göra bra saker för sig själv men man ska inte sluta ha kul och njuta. Så en isglass i jämförelse med allt strikt jah gjort hela veckan. Den bjuder jag på! :P

Åh så söt unge! Tänk att en så liten parvel ploppar ut om fyra månader! Den kommer bara poff och så förändras hela våra liv för alltid, hehe. Jag och sambon pratade om det igår hur mysigt det ska bli med en sommarbebis. Hade varit skit tråkigt att se detta vädret efter bb haha... Sen att ha en sådär liten parvel i vagnen, i bärsjalen, i famnen, bredvid sig, ute mitt i sommaren med en söt solhatt. :)

Här kommer tips och råd var du kan finna DIN hjälp vid amnings problem!

Amningshjälpen: http://www.amningshjalpen.se/
Här kan du gå in och få hjälp från kvinnor som jobbar ideellt. Det går att både ringa och maila!

Boken "Amning i vardagen" skriven av Marit Olanders, är min bibel! ;)
Den ger mig så mycket värdig information som blivande mamma. Den funkar så klart att läsa när man redan fött också. Här finns råd för allt ifrån förberedelser, tvillingar eller flerlingar, prematur barn och amning, amma adoptivbarn, när mjölken verkligen inte räcker, för mycket mjölk, om amningen konkurreras ut.... Ja listan kan göras lång för där finns massor av information! :)

Jag beställde min för 181:- på http://bokia.se/