Härliga lördag! :) Åt en god frukost imorse. Ägg och bacon men också en skål med cocopops, hihi. Blev så sugen! Vi är hos mamma och bakar för fullt nu, sambon är dock iväg och handlar. Jag skriker efter presssylta så nu går han på jakt efter det så jag har något riktigt riktigt apgott på smörgåsen imorgon bitti! ;) Pressylta och senap.....mhmmm! Hoppas bara det finns också!

Ikväll ska vi också på fest, men inte så länge. Jag orkar verkligen inte med stora tillställningar men åker för att sambon inte träffat sin vän på mycket länge. Blir det att alla andra dricker en massa så lär vi åka ännu tidigare, något sånt ståhej orkar jag inte med och sambon dricker inte, för han kör. ;)

Fortsätta baket nu sen få i sig något så skrutten slutar trycka på hunger knappen, haha.

Jag brukar vara inne och snoka på familjeliv och lyssnar även mycket på folk som jag känner.
Hur kan man med att favorisera ett visst kön? Det finns så många föräldrar som gnäller över att dom har en dotter och nu ska få en son, ja eller tvärtom! Jag känner en som verkligen absolut inte ville ha flickor men fick två stycken ändå, och hon ger dom varken närhet eller kärlek. Vad är det liksom? För mig spelar det helt ärligt talat ingen roll! Får jag fem pojkar och aldrig en flicka kommer jag inte böla för det. Jag har nog heller aldrig haft den bilden att få en flicka för att hon ska vara en mini-me. Det kan pojken också va. Vissa vill absolut inte ha pojkar för dom är jobbiga och vissa säger samma sak om flickor. ALLA individer har sina brister och det spelar ingen roll om det är en pojke eller flicka. Det har att göra med personligheten och uppfostran, inte om den har snopp eller ej. Sen är det sjukt vad många kvinnor är besatta i flickor! En dotter att identifiera sig själv med.... Tråkigt att det måste va ett visst kön på bebisen för att kunna göra det.
Jag kan säga så mycket som såhär att jag är flickan i familjen men betedde mig som en pojke. När jag var 3 år var det kört för min mamma att klä upp mig med söta klänningar, vilken besvikelse va? Nej. Hon köpte kläder jag ville ha istället och grät aldrig över det.

Det viktigaste är inte om det är en flicka eller pojke. Det viktigaste är att du fått livets största gåva - ett barn, och att barnet är friskt!

Alla har rätt till önskemål och man får faktiskt hoppas på ett visst kön. Men det ska inte gå till den grad att du inte kan glädjas om det blir motsatsen!
Jag personligen tror inte jag har ett specifikt önskemål om könet? Har jag det? Jag vet inte. Jag vet bara att jag är bombsäker på att det blir en pojke! Men det är min magkänsla. Det enda som vore pinsamt är om det visa sig att jag varit så säker fast jag hade fel, haha. Men jag kommer att bli lika glad för en flicka som för en pojke, om än chockad och jag kommer behöva ändra familje bilden, haha. För just nu är känslan så stark så jag ser helt enkelt bara en pojke. Men det kunde lika väl varit en flicka jag trodde mest på att jag bar. Det kvittar! Är barnet friskt så är jag glad!
Ska man tro på spådom får jag två pojkar och en flicka tillsist. Det hade varit sjukt klockrent för vilken tur flickan fått med två storebröder! ;)
Men blir det tre pojkar eller tre flickor.... Ja det är mina små guldkorn ändå! :)

En shopping sida jag verkligen gillar för dom har så fina kläder och accessoarer för gravida är: glammom.se! Dom har jätte fina amnings bh:ar bland annat, vilket jag tycker är viktigt för även som mamma kommer man ju givetvis vilja känna sig fin.

Men denna gången kollar jag på gravid pinglor! Den är både söt och bra för den lille i magen. Tror denna låg på 250 kr vilket jag tycker är ett bra pris. Man lär ju använda den mycket! För mig är det också viktigt att smycket är äkta, finns inget fulare än märken efter oäkta smycken.
Anyway. Ska lägga denna i min önskelista till sambon. ;) Till julen är det dessutom lagom att börja använda detta, då barnet i ca vecka 15 (är i vecka 16 till julen) börjar höra. Får jag inte den i julklapp köper jag den själv, hehe. :D

God kväll.
Idag har det inte varit så lätt då jag varit otroligt trött, men det är ju absolut värt det, hehe. Men ibland känns det bara så overkligt. Då tittar jag på bilden här nedan. Det är från vårt ultraljud i vecka 9, för snart fyra veckor sen! När jag ser bilden fattar jag verkligen inte att det är vår son/dotter därinne. Att om bara några månader kommer han/hon ut till oss!
När jag ser bilden här längtar jag bara ännu mer till ultraljudet om en vecka. Då vecka 13! För vi kommer få se mer av skrutten, den kommer att likna mer bebis än för snart fyra veckor sen. Vi kommer se den röra sig mer också och bara tanken att få se han/hon igen gör mig alldeles tok pirrig! :)

Börjar inse att det faktiskt inte är lång tid kvar till nästa UL. Älskade skatt, det är helt ofattbart vad vi väntar på! :)

Den magiska graviditets veckan är kommen! När denne är slut så går jag in i mer säkerhet i graviditeten och två dagar efter det (alltså på fredag i nästa vecka) så är det äntligen dags för ultraljudet! Idag välkomnar vi vecka 12! Moderkakan har nu tagit över helt, barnet kan både le, suga på tummen och svälja fostervatten. Kvinnor kan ha gått upp allt från 1-5 kg men jag är inte en av dom.... tack och lov för att jag inte gått upp fem kg redan, haha.
Barnet rör sig mer nu också så jag har höga förväntningar på vår lille Skrutt på ultraljudet, haha. Han kan inte ge oss ett uppträdande i vecka 9 och sen vara lugn och sova i vecka 13! ;)

Är jätte glad för att ha kommit såhär långt. 202 dagar kvar, så snart är jag nere på 199 dagar. Det känns som en gåva från ovan (så seriöst det lät...) att få välkomna vecka 12. Det sägs att det är lika säkert som att gå in i vecka 13 när man sett hjärtat slå i vecka 9, visst är inte oron borta för det men det känns ju en aning bättre i alla fall. Hade jag varit helt lugn hade vi inte behövt detta ultraljudet, hehe. Men åh vad jag längtar till mötet med vår bebis och att kunna PRATA om graviditeten ÖPPET! Att prata koder och va lite finurlig är bara jobbigt nu.

Det "bästa" med att ha Endometrios är att folk vet att jag kan ha symtomer som en gravid kvinna utan att faktiskt vara det. Men nu har faktiskt folk börjat höja ögonbrynen och ställa frågor, jag håller dom dock på sträck bänken i en vecka till, hähä! Men det ska bli jättekul att vara som alla andra liksom och kunna prata högt om graviditeten och glädjas öppet. Man vill ju skryta och det är normalt, så. ;)

Haopy girl är i den magiska veckan! Nu ska vi se om jag kan somna om!

Kan någon berätta för mig hur detta är möjligt? Jag äter inte något speciellt för att hålla vikten. Äter när jag är hungrig och är inte rädd för pasta, potatis osv. Förra veckan trodde jag dock jag gått över gränsen! Jag åt både lussebullar, drack julmust, åt två portioner till middagen och frossade i glass och frukt cocktail. Det enda nyttiga är mitt sug efter clementiner. Jag har gått över gränsen dessa 12 veckorna fast jag egentligen borde va jävligt försiktig, men vågen idag -1kg! Har alltså inte gått upp något, haha. Jätte skönt och jag förstår att ju längre in i graviditeten jag kommer och ju större bebis blir måste jag vara försiktig, för plötsligt händer det sägs det ju. Men jag är lättad att jag får en andra chans! Vill dock inte gå ner för en gångs skull, men gärna stanna där jag är ett tag till. Min tanke är att bara gå upp det bebis behöver, så jag nästan automatiskt går ner det jag behöver efter förlossningen. Det brukar ju vara det där extra som är svårt att få bort. Att magen blir slapp och så struntar jag i. Det tränar jag bort när jag slutat amma. :)

Känns skönt med en lugn inställning till min kropp efter förlossningen, hittills. Men det är nog bara för jag vet att jag kommer träna järnet igen och sen kommer där en dag när vi fått alla våra ungar och jag kommer fixa brösten på operations bordet. Så jag är inte orolig. :P

MEN.... Skärpning Isabella! Inget mer läsk mitt i veckan! Inga fler risker att plötsligt en dag skena iväg. Det går bra nu men sen säger det bara tjoff.

God kväll! Haft en mardröms dag kan jag ju säga direkt! Alltså här har jag oroat mig för helt fel saker, glukos belastningen! Att jag skulle kräkas och må skit. Det jag aldrig för en sekund kunde tänka mig i detta var att provtagningen var det som skulle gå fel!
Jag kom på fastande mage, fine. Det var ju inskrivning imorse och en tidig glukos belastning för att jag har övervikt sen innan. När det var dags för blodproverna så var det massa ståhej. Det gick inte att sticka för mina kärl kröp tillbaka och en sprack. Tre olika sköterskor innan det faktiskt GICK!
Men det värsta var nog ändå det som hände mitt i allt det....
Jag har tillåtelse av sambon att prata om detta, men ska klargöra direkt att även han kom på fastande mage!
Jag mådde dåligt av allt ståhej kring mina blodkärl, och hade ont. Sambon tyckte inte alls om att se detta. Sen säger barnmorskan att hon inte får blod, och då väljer sambon att titta ner....
Det som hände var att på sekunder kollar jag upp på honom och ser askgrå han är i ansiktet, sen tippar han åt FEL håll och är helt enkelt på väg ner i golvet, på en höjd från en hög brits! Sköterskorna fångar upp honom och får lägga honom omedelbart ner. Nu tänker ni kanske "vilken mes!" men det han såg var hur dom grävde i min arm efter ett kärl. Det + fastande mage + blodsocker fall osv gjorde det omöjligt för honom att hålla sig i schack. Vad vi i efterhand misstänker är att han också börjar bli sjuk, för innan detta har han varit hängig och nu ikväll trots eftermiddagslur så mår han illa och är dåsig. Har ändå ätit ordentligt efteråt och vilat mycket. Stackars min älskade!

Men över där var det inte! ;) När proverna är tagna på mig slappnar väl jag av..... och wips så var det min tur att må skit. Som tur var fick jag hjälp ut till soffan och vilade där i lugn och ro. När jag var kapabel blev det kiss prov och ett stick i fingret efter socker geggan.
Jag har än så länge ingen diabetes. Skulle ligga under 9 och jag låg på 7, blablabla, haha. Så det var ju bra! Dom andra resultaten minns jag inte och vissa får jag veta på telefon. Men jag blev rekommenderad att ta fler vitaminer än folsyra och där bland annat järn. Kan behövas! Annars fanns där inget stort. Som ogravid var mitt blodtryck inte så bra, men NU som gravid var det som hon sa:"Jätte bra". What? Jag trodde hon skulle bli galen när hon såg blodtrycket, haha.

Vi pratade om att hon skulle remittera mig nu till sjukhuset för RUL (Rutin ultraljud) i början/mitten av Januari. Så jag får snart en kallelse dit. Spännande! Kommer träffa BM extra också därefter. Dom kommer att kolla efter speciella missbildningar och vi pratade även nu om att vi vill ta reda på könet. :)
En specialist läkare har sagt att han vill följa upp mig med tillväxt ultraljud i vecka 30 typ. Tydligen löper jag risk för att föda ett litet barn, men hängde inte riktigt med på varför. Så det ska dom hålla koll på! Hm..... Fick en bok till om graviditet med mig hem, sambon fick veta lite saker. Ska få en tid till en dietist också snart och sådär. Men innan Januari blir där inga fler besök hos henne om jag själv inte skulle behöva det. Skönt! Hur snälla dom än är. :P

Men tyvärr ska jag ställa mig in på... Tidig foglossning! Att jag har det nu alltså. Om jag får värre besvär skulle jag få lite hjälp men just nu får jag bita ihop. :(
Så klart. Vecka 12 imorgon, första barnet men även här går jag emot det normala och skaffar foglossnings smärtor redan nu! Haha, fan!
Nåja. Om en vecka snart så träffar vi skrutten igen på ultraljud och då kommer jag få ännu en påminnelse om varför vi kämpar! :)

Min systemkamera är hos mig nu också. Köpte en sprillans ny idag! :D Lycka!
Nu ni! Ni kommer få se jätte fina och många bilder här i bloggen från och med nästa fredag, när jag tar bort det Anonyma! ;)

Jag älskar att prata om och kolla på olika alternativ på namn. Jag tycker om att leka med tanken och så vidare. Vad gäller pojknamn:
Innan var jag helt säker på Alfons och trodde sambon stod på samma sida, men han lutade sig mer åt Alfred och där gick det inte alls att övertala mig, haha! Vägrar det namnet helt och hållet, men samtidigt vill jag så klart inte köra över sambon och ta ett namn han själv inte känner är rätt. Vi båda ska kunna leva med det, vi är två om detta barn. Så jag sa att vi kanske ska strunta i både Alfred och Alfons, svälja vår envishet och ta ett namn vi båda två faktiskt tycker om. Så jag började rabbla upp namn från topplistan 2012-2013. Vi vill ha vanligt namn, då vi tycker det är så himla onödigt att "skada" barnen med något hitte på namn, haha. Varför göra det så svårt? Tänker vi. Så namnet vi båda sa jo men jaaaaaa till pojke var William! Det är ett jätte fint namn och vi båda vill ha det. Så om det nu verkligen blir en pojke och vi tycker han ser ut som en William när han föds, så kommer han få heta det. Men även fast vi kommer ta reda på könet under graviditeten och det skulle bli en pojke så kommer vi inte kalla honom det förens han är född och vi verkligen fortfarande tycker han ser ut som det.

Flicka: Ellen, Tuva, Alva. Ärligt talat kommer jag nog låta sambon välja fritt mellan dessa namn då jag själv tycker alla är lika fina. :)

Imorgon är det dags för inskrivning hos barnmorskan samt glukos belastning! Sambon är ledig från jobbet och ska vara med. Sen köper vi förmodligen imorgon min SYSTEMKAMERA! :D