Jag kan inte förstå, hur mycket lillan än sparkar och har sig, att det bara är 15 veckor kvar tills vi ses! Det känns helt fantastiskt men samtidigt läskigt. Nyfikenheten är stor över hur du ser ut, men vi får en rejäl förtitt på lördag! Att jag redan tagit mig såhär långt i graviditeten är svårt att förstå, det var ju inte så längesen jag precis hade plussat....känns det som i alla fall. Jag är stolt över att få vara/bli din mamma och jag ska göra allt för dig.

Dagens extra ultraljud är klart och vi gick därifrån med informationen att vi med stor sannolikhet väntar en liten dotter! :D
En flicka..... Åh så fint. Haha jag hade reagerat samma på pojke men nu smakar man ju på ordet "dotter" och "hon/henne".... Sjukt! Jag trodde ALDRIG någonsin att läkaren skulle säga flicka! Men om en vecka gör vi 4D ultraljud på en privat klinik och då ska vi be dom att bekräfta läkarens åsikt. Det är ju ändå bland annat ett könsultraljud. ;) Så lika bra att passa på hihi.

Vi stack till H&M direkt. Som ett tvångs beteende var jag bara tvungen att köpa något riktigt puttinuttigt plus att vi skulle visa mamma vad könet blev genom vad vi köpt. ;)
Inga ultraljuds bilder idag, det kommer som sagt om en vecka! Men vi är så sjukt glada.
I övrigt så växer hon jätte bra och är precis på pricken så stor som hon ska vara i denna graviditets vecka. Alltså vecka 25! Sen fick vi också veta att hon ligger med huvudet neråt, dock inte så långt ner. Hon kan fortfarande röra sig fritt och så. :)

En fin klänning till en liten prinsessa!

Nu var äntligen torsdagens möte avklarat! Det tar alltid på mina krafter otroligt mycket att sitta där och babbla. Men nu är det inget mer angående just dom mötena förens i April!
Sambon och jag åt lite efteråt också, inte mer märkvärdigt än varsin cheese på donken, mest för att jag blev akut hungrig. Åt ingen lunch eftersom jag var så trött så jag bara hann med frukosten och sen var det dags att åka! Möte i en annan stad. ;)

Ni får gärna gå in i min pyssel blogg och kolla! Lite nya idéer är uppe! Ikväll ska det beställas lite tyger och annat... Kolla gärna! :)

http://nattstad.se/isabellatheresa/

När jag iförrigår ringde till förlossningen för mycket sammandragningar, så frågade dom om jag tagit någon alvedon eller panodil... Eh nej?! Alltså det är delade åsikter om det här och jag säger ingenting om kvinnor som väljer att ta det då och då, MEN varje gång jag har som gravid med gyn/förlossningen att göra så frågar dom alltid det och jag har till och med vid ett annat tillfälle fått höra när jag sagt nej "nähe men då är det inte tillräckligt akut"... Nähe? Men jag bryr mig faktiskt inte hur ont jag skulle få någon gång någonstans, jag kommer aldrig stoppa i mig någon medicin så länge jag är gravid.... jag dricker inte ens kaffe så varför skulle jag ta smärtstillande?
Så varför denna åsikt? För att studier visar att där finns ett ämne i även dessa smärtisar som kan skada bebisens hjärna på sikt. Så därför blir jag också väldigt provoverad av att sjukvården inte kommit längre än såhär. Visst, ät ni smärtstillande när ni är gravida, men förminska inte mina besvär bara för att jag väljer bort det. Att jag klarar mig utan sånt skit har ingenting med att göra hur dåligt jag mår utan att jag är stark motståndare till sådana grejor under graviditeten.
Som sagt får andra göra som dom vill men jag kan faktiskt tycka det är konstigt att sjukvården fortfarande rekommenderar det som om vi snackade om lite folsyra eller nåt.

Frågor om min graviditet!

Var graviditeten planerad? Ja så planerat det bara går. Vi höll på att planera med alla praktiska grejor ett helt år innan och visste exakt vilken månad vi skulle börja. :)

Hur kändes det när du plussade? Fantastiskt! Men jag tog inte ut glädjen direkt. Var inte brutalt glad förens efter vi sett hjärtat slå i vecka 9 på grund av tidigare missfall.

Har du gått upp mycket? Nej. Nu är jag å andra sidan i vecka 24 men jag går knappt upp då jag sköter kosten och promenerar. Sen får vi se hur det går mot slutet, men just nu gör jag inte det i alla fall.

Är du rädd för förlossningen? VÄTTSKRÄMD helt ärligt talat. Jag gillar inte tanken på att utsätta mig för sådan smärta alla snackar om haha, men samtidigt vill jag hemskt gärna få min skatt i famnen. Jag tror ändå jag skulle göra det tio gånger om trots denna rädsla.

Hur många barn vill ni ha? Vi är överens om tre barn men jag skulle lätt kunna tänka mig en sladdis också så länge graviditeterna gått bra och jag är fertil. Det är dock något jag förmodligen får fjäska mig till ordentligt! :P

Har ni förberett för bebisens ankomst? Nja.. Egentligen inte med något praktiskt. Vi ska ta någon helg nu snart och åka iväg för att beställa barnvagn, kolla på säng och så vidare. Vi är mycket kräsna så det är nog bäst att börja nu!

När kände du sparkar? I vecka 23. Sen kände sambon utanpå kort därefter, sen jag. Nu i vecka 24 syns det utanpå också så tiden går riktigt fort nu.

Vad tror ni det är för kön och vad har ni tänkt för namn? Jag börjar bli väldigt osäker på om det trots allt kan vara en flicka ändå, sambon är fortfarande bombsäker på pojke. Vi har några namnförslag men inget bestämt, dock är det inga jag tänker nämna nu.

Det bästa som hänt min Endometrios är att bli gravid! Jag menar, för första gången på typ tio år så har jag gått en längre period utan smärtor i magen, och det är faktiskt så att många mår bättre av att vara gravid, därav missförståndet att graviditet botar Endometrios, för det gör de alltså inte. Det är en kronisk sjukdom som försvinner i samband med klimakteriet oftast. Men jag njuter av tiden full med hormoner som gör att jag slipper ha ont. Sen givetvis att vara gravid och känna bebisens sparkar.
Idag kände jag hur den tryckte rumpan eller något större i alla fall rätt upp mot min mage, haha. Kändes sjukt konstigt, men å andra sidan har jag inte vant mig vid att känna bebisen heller ännu. Helt sjukt att det är vårt barn därinne egentligen!

Eftersom att jag inte kan direkt flänga rundor hela tiden så blir största delen av min tid att vara hemma. Det är promenader med hunden jag tar men sällan gör jag egentligen något annat eftersom att jag måste ta det lugnare än andra... Så! För att ppiffa upp den känslan tänkte jag köpa den här mysdressen med skor på bilden ovanför. Den är ju hur söt som helst och perfekt när man mest vandrar hemma! ;)

I övrigt blir det snart en hel del firande, bland annat min födelsedag i början av April. Så jag tänkte också beställa hem klänning(ar). Helst båda två plus dessa korta leggingsen...hihi. Hur fina som helst och precis i den storlek jag behöver med min monster mage! ;)

Det är så himla underbart att känna så mycket av vår bebis nu. Varje dag vaknar jag och känner efter ett tag hur bebisen sparkar därinne, riktigt galet mycket. Där kommer underbara stunder om dagarna där det dyker upp en och annan spark, det syns till och med på utsidan ibland, haha. Jätte coolt!
Det är helt fantastiskt att där faktiskt är ett barn därinne, hallå ja. Inte så längesen (känns det som) som jag var i vecka 9 och aldrig någonsin kunde se att jag skulle komma såhär långt. Men för varje helg som rusar förbi är jag allt närmre TREDJE trimestern. :) Snart så!

I övrigt kan jag berätta att vi har gjort framsteg i försäljningen av vår lägenhet. Ikväll åker vi tillbaka till Ängelholm eftersom att det ska vara visning imorgon. Oho! Vi ska givetvis då inte vara hemma, så vi våldgästar mamma. ;)

Underbara unge! Är så nyfiken på dig!

Då var det återigen måndag och ännu en helg har passerat. Dagarna går så otroligt fort! Men det är bra, desto närmre är vi bebisens ankomst.
Denna veckan är dock fullspäckad med möten och det gillar jag inte! Det blir bara fram och tillbaka hela tiden, och så sammandragningar på det... Ja men kul.
Det enda roliga är på fredag när vi ska till läkaren på barnmorskemottagningen och då även få ett extra ultraljud! Det är egentligen bara för min skull så ingen medicinisk orsak, för så pass snälla är dom här hehe. Ska bli kul att se med egna ögon hur stor bebisen blivit då jag samma dag går in i vecka 25. Så man kan säga att en gång i veckan i tre veckor har vi fått uppleva något med bebisen sen... Förra veckan lyssnade vi på hjärtat, denna veckan ett ultraljud och i nästa vecka 4D ultraljudet... Men sen dröjer det hela 6 veckor ungefär innan vi får se bebis igen, då det är tillväxt ultraljud i vecka 32. Förhoppningsvis det enda tillväxt vi behöver!

Imorse åt jag naturell filmjölk med fiberrika flingor och drack lite Proviva med 50% mindre socker. En bra start på dagen!