Vilken natt! Rent åt helvete säger jag bara! Jag har haft problem länge med värk i lederna och varit på en mindre utredning där det blev konstaterat någon typ av reumatism men jag är inte diagnoserad med vilken typ. Under dagen igår började smärtorna i ryggen ner mot rumpan och sen fortsatte det, tillslut hade jag ont i HELA kroppen inatt! Kunde varken ligga, sitta eller stå för länge för det gjorde så himla ont!! Det här har blivit värre under graviditeten och igår trodde jag att jag verkligen skulle bryta samman. Idag har jag fortfarande ont men uthärdligt!! Samtidigt har man foglossning på det, tänk det ni! Att jag orkar är ett under.
Men inatt hade även Hugo problem! Han är inne i en jätte känslig ålder nu (snart 6 månader) och har mardrömmar och är super orolig av sig. Plötsligt vaknar han mitt i natten, vill upp tidigare och är allmänt orolig. Så inatt höll han också på som tusan så klart..... Ylade i sömnen och var helt knäckt, vaknade och fick för sig att köra sitt race och bli helt galen, haha. Markus (sambon) fick snällt ta honom för samtidigt låg jag med mina smärtor i kroppen. Jisses säger jag bara, stackarn gick senare upp kl 06 för att jobba!
Nu under graviditeten kommer Markus att få ta ett väldigt stort ansvar. Jag säger detta med dåligt samvete men nu är det bara en tidsfråga innan jag inte kan gå i trapporna! Så vi har helt enkelt en plan och det är att han först som han redan gör tar en morgon kiss runda med Hugo innan jobbet. Men sen är tanken att han äter lunch hemma med mig och rastar Hugo 1-2 gånger innan han åker tillbaka till jobbet, sen när han slutar på eftermiddagen kommer han hem och tar ut Hugo igen. Detta betyder att jag inte kommer att behöva gå ut överhuvudtaget när jag inte klarar av trapporna längre. Kanske låter detta ego men är man gravid och handikappad så är man! Ska njuta nu av att jag fortfarande kan ta trappor och vara ute nu men frågan är hur länge. Jag känner i kroppen att det bara blir värre ju fler veckor som passerar.
Men men.... det är en liten period i livet sen kommer jag härja rundor med barnvagn och koppel! ;) Jag är ju absolut ingen stillasittande person egentligen, jag kommer bli galen av att bara få vara hemma, men mer kan man inte göra ju.

Idag ska jag och Hugo dock både ut på promenad och umgås med en kompis!

 

allie

13 december 2013 22:56

Bra blog du har!! Ska följa den! Men tänk på att foglossningen kan sitta i länge efter grav. Jag har fortfarande problem nu två år efter sonen fötts :( Går på sjukgymnastik äter smärtstillande och använder fortfarande tens. Barnvagnspromenaderna var ett helvete det första året eftersom man inte ska putta saker framför sig vid foglossnibg. Börja göra en plan nu för hur livet sen ska se ut. Sambon din kan ju inte göra allt. Kramar Allie

Isabella

14 december 2013 10:51

Foglossning i två år låter väldigt mycket. Vi har en plan. Tex att flytta till mark lägenhet. Mer kan vi inte göra just nu. Jag vet att man kan ha det efter förlossningen också men det är ju inte alls så länge. Låter som en brutal otur för dig.
Just nu får han göra det mesta vad gäller vår hund. Men jag ligger inte bara raklång i lägenheten.

 

Linda

14 december 2013 06:20

Tips! Boka tid hos sjukgymnast (jag gick via barnmorskan) för foglossningen. Jag hyrde en TENS, så himlans bra! Hos sjukgymnasten får du tips och råd, tyckte det var värt att gå dit för att få hjälp:)

Isabella

14 december 2013 10:48

Tack för tipset :)

 

Lida

14 december 2013 15:34

Nu är det 3 år sedan jag fick mitt barn och har fortfarande problem med foglossning OCH ishias så räkna med att det kan sitta kvar läääänge!!
Och att gå i trappor kan faktiskt göra saken bättre ocj att röra på sig kortare sträckor gör inte alltid saken värre,så ut och rör på dig och försök hjälpa din sambo,han kommer ha massa att göra när bebis kommer oxå och behöver nog lite "vila" nu oxå innan!!

Isabella

14 december 2013 17:06

Ursäkta mig men jag tror ingen av er har foglossning OCH REUMATISM !

 

Linda

14 december 2013 17:31

Lida: om man har foglossning ska man undvika att gå i trappor och långa promenader! Det fick jag lära mig hos sjukgymnasten. Lyssna på kroppen Isabella och jag tycker det låter väldigt klokt att sambon går ut med vovven :) kram

Isabella

14 december 2013 17:32

Tack så mycket! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När William låg i magen var jag väldigt pysslig, men det var bara några dregglisar och sånt som blev gjort. När han sedan var född började jag först med att tillverka napphållare av träpärlor. Giftfria, salivbeständiga av hög kvalite självklart! Snör...

Efter att ha kommit hem från sjukhuset imorse och efter några timmars sömn för både mig och busungen (pappan skulle iväg dessvärre så han fick inte ta igen förlorad sömn just då) så traskade vi iväg till stan. Där träffade vi min vännina och hennes d...

Minst sagt en händelserik dag! Allt var lugnt igår, jag sydde på beställningar inpå natten och sedan gick jag och la mig. Vaknade kl 04.00 efter ca en timmes sömn, och mådde inte bra. Hela vänsterarmen stack (låg på höger) och var tung. Blir rädd oc...

Wow vad längesen jag skrev här! Jag har ärligt talat endast använt instagram. Så vill ni hänga med från början så får ni gärna kika på: bellaochwilliam på instagram. William är 9 månader. Han föddes den 22 Juni-14 på BF+10. Både jag och läkarna t...

Som rubriken lyder så väntar vi en son och inte dotter! :) Lyckan är total att äntligen få veta med säkerhet VEM den lille är därinne. Tillväxt gjordes och han väger 815g och är ca 35 cm. Jag är i vecka 26 så det är jätte bra! Allt blev ännu en gång...